När man väljer massa för att åtgärda surt vatten (lågt pH) är balansgången mellan reaktionssnabbhet och driftsäkerhet helt avgörande. Här följer en genomgång baserad på filtrets placering och vattnets egenskaper.
Valet av massa styrs ofta av var i systemet filtret är placerat, vilket påverkar kontakttiden och flödesdynamiken:
Före trycktank (t.ex. Aqua Expert eller Filtrena): Här används ofta kraftfull massa som Magnodol. Dessa är mycket effektiva på att höja pH snabbt, men de bär på en inneboende risk: om vattnet blir stående eller om backspolningen inte är optimal kan bädden stelna och bli hård som cement. Om detta väl har hänt en gång i ett filterhus, bör man istället gå över till Hydrocalcit för att undvika framtida driftstopp.
Efter trycktank (med automatisk backspolning): Även här fungerar Magnodol, men risken för sammanklibbning kvarstår. Därför väljer man ofta mer lätthanterliga och "snällare" massor som Akdolit Gran eller Hydrocalcit. Dessa minskar risken för att filtret packas ihop.
Vid extremt låga pH-värden kombinerat med hög vattenförbrukning krävs en massa med hög reaktionshastighet.
Magnodol är snabbaste på marknaden och höjer pH-värdet effektivt även vid korta kontakttider.
Utmaningen: Man hamnar i ett dilemma där man behöver den snabba reaktionen men vill slippa stelningsrisken. Om man väljer dessa krävs det att backspolningen sköts minutiöst.
Om förutsättningarna är oklara eller om man vill minimera risken för servicebehov är Hydrocalcit det tryggaste valet. Det fungerar i 9 av 10 fall och har fördelen att det inte stelnar på samma sätt som de mer reaktiva magnesiumbaserade massorna.
När man behandlar surt vatten med kalkbaserade massor sker en kemisk process som påverkar vattnet på flera sätt:
Stelning (cementering) sker oftast i massa som innehåller magnesiumoxid (som Magnodol). När massan reagerar med surt vatten bildas en kemisk bindning mellan kornen om vattnet blir stående eller om koldioxidhalten är mycket hög. För att motverka detta krävs:
Regelbunden backspolning: Massan måste hållas i rörelse.
Rätt dimensionering: Filtret får inte vara för litet för flödet.
I praktiken, märker man sällan någon dramatisk skillnad mellan dessa två. Båda är "säkra" massor som inte cementerar (till skillnad från magnesiummassor som Magnodol). Hydrolit CA är ofta snäppet vassare på att höja pH snabbt på grund av sin porösa natur, medan Hydrocalcit är en mer "städad" och industriellt optimerad produkt.
All avsyrning via kalkmassa fungerar genom att massan offras (löses upp) i vattnet. Detta höjer pH-värdet, men det ökar också vattnets hårdhet (då kalcium och magnesium tillförs).
Om du redan har ett medelhårt vatten och tillsätter avsyrningsmassa, kan du landa på ett dH-värde som ger kalkfläckar på glas och i duschar.
I sådana fall kan man behöva kombinera avsyrningen med ett avhärdningsfilter efteråt.
Ett vanligt fel är att bara titta på pH-värdet. Alkaliniteten är vattnets "krockkudde". Om alkaliniteten är under 60 mg/l är pH-värdet instabilt. En bra avsyrningsmassa ska inte bara höja pH, utan även höja alkaliniteten till över 60–100 mg/l för att skydda rören hela vägen till kranen.
Varje brunn är unik. För att välja rätt behöver man titta på hela bilden: pH, alkalinitet, kolsyrahalt och befintlig utrustning. Men som en generell regel: Hydrolit CA är problemlösaren, medan Magnodol är kraftpaketen för de svåraste fallen (förutsatt att man kan hantera stelningsrisken).
HemmaTema Sweden AB ingår i koncernen RTM Holding AB.

